Träningsläger Finspång

Fyra grabbar och en tös - ett litet gäng på ett litet helgläger i Finspång. Kändes smått överflödigt med Finspångs SOKs stora klubbhus för oss fem men... jag klagar inte. Ett helt omklädningsrum för sig själv med sju duschar, bastu, två toaletter och femtioelva krokar att hänga upp alla sura kläder på - lyx! Eget sovrum hade jag dessutom.De asätande mössen hade jag dock kunnat vara utan och nej, mer vill Ni inte veta.

Nattpass på fredagskvällen. Tre slingor (tredje ej med här) på en karta vid klubbhuset. Jag tog två utav slingorna, började med 'finlir'-slingan. Spikade startpunkt och K1, blev kaxig och sen gick det inte alls. Jag har svårt att hålla riktning i dagsljus och i mörker är jag definitivt inte bättre på det. Började leta för tidigt flertalet gånger med, så avståndsbedömningen min är till och från fruktansvärt dålig. Det är på gränsen att jag ens vill lägga upp kartan men ett gott skratt förlänger ju livet - så varsågod! Det gäller även resterande kartor kan jag tillägga... Kvällen avslutades på bästa vis med glögg och pepparkakor.

Lördagen välkomnade oss med snö och duggregn. På schemat stod det Moment-OL, skoj! Om man bortser ifrån linje- och korridor-OL så tyckte jag ändå att jag skötte mig hyfsat. Värre krokar har jag lyckats med. När jag hade tagit K20 begav jag mig tillbaka (och jag har bevisligen lite svårt att följa stigar?!) för att killarna inte skulle behöva vänta på mig - slutade dock med att jag väntade ett bra tag på dem, haha.

Efter en välsmakande lunch, skidåkning på tv:n och en skön powernap snörade vi på skorna igen. Killarna körde intervall-OL och jag nöjde mig med ett vanligt nattpass. Tyvärr är jag fruktansvärt mörkrädd (jag älskar dock att springa nattorientering) och dessutom, ironiskt nog, rädd för att vara ensam i skogen, så när något knäckte till högt bakom mig trampade jag gasen i botten och tokrusade tillbaka till bilen. Arg, förbannad, ledsen gick jag runt på grusplanen och skrek, sparkade i marken och kastade stenar. Om någon såg eller hörde mig måste de trott att jag var tokig! Men jag åker ju inte på läger för att tramsa mig. Nä, så därför vart det straffintervaller för mig och detta efter redan en timmes löpning - det resulterade alltså i att jag vart totalt slut och även lite lugnare.

Som avslutning blev det ett distanspass på söndagen - jag siktade på att vara ute i 2h och att ta så mycket som möjligt av banan. Lite seg i benen, så tempot vart ganska lågt, lite lägre än vad jag hade velat hålla. Efter ca 100 min löpning sjönk kroppsvärmen ganska kraftigt - inte jätteblött i markerna men det ihållande duggregnet kylde - tog därför till K18 och sen hemåt. Lyckades precis att få mina 2h i alla fall.

Ett litet men trevligt läger - orienteringen gick ju som den gick, men jag lär mig hela tiden. Det är åtminstone vad jag vill tro, haha.


*Högerklicka på bilderna - Öppna ny flik/nytt fönster - för att se vägval

Vinterstaden

Östersund - mitt andra hem - vad ska jag säga för att göra dig rättvisa? Jag har aldrig lämnat och varit besviken, det är ett som är säkert!


Jamtli julmarknad / Vålådalen / Östersund

SJ levererade två styck skåningar enligt tidtabell till Östersund sent på tisdagskvällen. Vi blev upphämtade strax därpå och jag släpptes senare av hos mormor där jag skulle bo under veckan.Trött efter en lång resdag vart det genast sängen för att orka med dagen som väntade.

Jag började onsdagsmorgonen med att lämna in skidorna för vallning. Under tiden gjorde jag ett tappert försök till att köra på mina vallningsfria, det var dock dömt till att misslyckas redan från början (väldigt isiga spår) och jag gav efter cirka en kilometers åkning upp, sprang hem, bytte till orienteringsskorna och gav mig ut igen.
Efter en timmes löpning i terräng kände jag mig nöjd, hämtade ut mina skidor och sprang hem.
På kvällen vart det så skidåkning på riktigt! Med nyvallade skidor gick det betydligt bättre på konstsnön och jag kunde genomföra milen relativt smärtfritt.

Under torsdag och fredag vart det ytterligare tre pass totalt, varav två längdskidåkning och ett jogg/löpskolningspass.
Lördagen bjöd på riktigt härlig skidåkning och fantastiskt vackra vyer. Vi var tre som tidigt på morgonen lämnade stan för att testa spåren ute i Vålådalen - ett otroligt fint ställe både vinter- och sommartid. Här fanns det, till skillnad mot stan, gott om snö och mer kom det under dagen. Två pass vart det och i lunchpausen lyckades vi även att klämma in herrarnas 15km klassiskt i Lillehammer.

På söndagen var det skidtävlingar på stadion och därmed var också spåren avstängda för allmänheten fram tills på eftermiddagen. Jag började dagen med ett härligt 90min löppass - på väg, stig och även en del ute på myrar. De som aldrig sett en leende löpare har inte stött på mig i spåret - allting kändes fantastiskt bra och mitt i allt flåsande kom där även ett och annat skratt utav ren lycka.
Jag hann med två pass längdskidor till, ett söndagkväll och även ett på måndagsmorgonen.

Totalt vart det:
74,88km längdskidor (klassiskt och fristil)
31,64km löpning
= 10h 03min
Utöver detta vart det även totalt 23,5km löpning, till och från spåret, så den totala träningstiden är egentligen mer.

Summa summarum - en helt okej vecka i träningsväg.
Kommande helg blir det träningsläger i Finspång, det vill säga att jag hinner bara precis hem och vända innan jag ska iväg igen. Jag gillart!

10Mila-läger

Första lägret med OK Pan-Kristianstad - 10Mila-läger i Eksjö. Boende var på Movänta Camping strax utanför. En helg med orientering (surprise, surprise...), nya bekantskaper, lite föreläsning och adventsmys.


Natt-OL

Vi startade lägret med natt-OL på fredagskvällen i snöfallet. Helt okej start för mig, gjorde mina sedvanliga krokar, dock så flippade klockan precis efter K11, därmed den extra piggen åt fel håll. Övriga krokar m.m är jag skyldig till. Tappade riktningen flertalet gånger - till K2 och in mot K13 bland annat. Kortade av banan och gick från K5 (dålig riktning ut och dåligt vägval) till K10 för att de andra inte skulle behöva vänta hela natten på mig.


Stafett-OL

Lördagen började med stafett-OL, dvs masstart och gafflade banor. Starten gick och innan jag ens hunnit till ettan, som jag missade, så var jag ensam. Så är det när man har stora, starka män som motståndare! Mina två damkonkurrenter tog dessvärre aldrig hela banan. Det hade utlovats överraskningar längs med banan då det gällde att vara inne i sin "bubbla", att inte tappa fokus. Men enda överraskningen jag fick var safarin inne i det gröna - två rådjur som snabbt skyndade förbi. Nåväl - min gaffling var dock inte densamma som på kartan, K1, K8 och K13 skiljer sig åt.

Efter lunch och genomgång av årsplaneringen var det dags att snöra på skorna igen. Tanken med träningen var att vi först skulle springa banan i dagsljus och därefter ta den igen i pannlyse för att kunna utvärdera skillnaden mellan natt och dag. Lite sliten i kroppen och med smått ömmande knän valde jag att ge mig ut men att korta ned rundan rejält. Började vid K6 och tog till målet och därefter tillbaka till campen. Stod förövrigt precis bredvid K6 och såg den inte - en granjäkel hade så vackert brett ut sig över stenen...

Dag/Natt-OL

Som vanligt problem med att hålla och att gå ut från kontrollen i rätt riktning. Mörkret la sig fort och jag hann bara precis förbi K8 innan jag vart tvungen till att använda lampan. Tappade nog huvudet någonstans mot slutet då jag på väg mot mål hittade på många roligheter. Varför springa på vägen när man kan springa på skjutbanan? Självklart var jag ute efter lite mer tunglöpt terräng och ville gärna ha några extra metrar, därav svängen precis innan mål. Allt för att bli mer tränad!

På kvällen hade vi föreläsning och adventsmys med glögg och nybakta lussekatter - inte helt fel! Min lördagshuvudvärk gjorde tyvärr inget undantag denne lördagen utan gjorde ett besök som vanligt, det vill säga att jag var helt slagen redan tidigt på kvällen, så det var bara till att krypa till kojs så fort föreläsningen var över.

Moment-OL

Söndagen började segt, huvudvärken hängde smått kvar och jag kände mig något bitter när jag kom ned och det inte fanns någon fil kvar till mig (först till kvarn - jag vet, haha).
Det avslutande passet var moment-OL - äntligen ett riktigt teknikpass! Lite prestationsångest fick jag då jag plötsligt skulle få uppföljning under loppets gång, men slappnade av så småningom och hade riktigt kul. Det gick hit och dit men någon sträcka lyckades jag faktiskt att gå i princip rakt på - hurra! Jag har som sagt inte riktigt lärt mig ännu att hålla riktningen... ;)

En bra helg till ända, nu väntar Östersund och en hel veckas, förhoppningsvis, härlig träning!


*Högerklicka - Öppna i ny flik/nytt fönster - för att se vägval

Höstrusket - Örkelljunga FK

Årets sista nationella tävling - känns alltid lite vemodigt! Nu blir det till att roa sig med massa träning och Vinterstudion varje helg istället. Helt okej.

Högerklicka - öppna i ny flik/nytt fönster - för att se vägval.

Tidigare Höstrusket-tävlingar har det mer eller mindre varit åska, hagel och drivis på tävlingsdagen. Regn och blåst åtminstone. Minns att det haglade när jag stod i starten en gång. Men dra på trissor - idag sken solen som om det vore en tidig vårdag! Helt underbart.

Jag gav mig på H21 igen. Nej, jag ger mig inte. Tycker D21 har lite klena banlängder (och tycker att folk rent allmänt är för klena på att springa lite längre). Visserligen ger det mig urusla rankingpoäng, men nu i slutet av säsongen prioriterar jag träning framför poäng.
Gårdagens löppass kändes i benen, segare än kola... Även de små backarna var bergsbestigning för mig idag. Nåväl - började lika fantastisk som jag brukar, det vill säga att jag tappade riktning ganska så omgående efter att jag tagit av från stigen på väg mot K1. En dag ska jag spika ettan, en dag...
Till K2 höll jag halva vägen och sen inte alls. Sen fick jag dessutom för mig att jag skulle norrut när jag tagit tvåan - vad hände med framförhållningen!?
På väg till K6 dog jag lite - vadade i boklöv (i uppförsbacke dessutom) och orken fanns verkligen inte där... Vaknade till lite efter K6 men inte tillräckligt för att hålla i orienteringen. Släppte allt ut ifrån K8 och drog därmed på fel sida om det gröna. Vänstertrafik - skadad efter Londontiden.
För att vara en fruktansvärt trött tjej så höll jag ihop det någorlunda på slutet men jag hade ingen ork till att spurta. Hela 6sek efter på spurten,
det stavas k-a-t-a-s-t-r-o-f, haha.

Målgången innebar dessutom ett avslutat kapitel - nästa år lägger jag Rävetofta-dressen och drar på mig en helt annan. Spännande!

Sträcka: 6,3 km (7,0 km)
Tid: 45:23 min
Placering: 19/42
Fullständig resultatlista här

Jættemilen - OK73

Det var närapå att jag brast ut i sång och tog mig några graciösa danssteg när jag hörde hur regnet smattrade på taket. Eller? Det är fult att ljuga har jag fått lära mig...
Nej, jag rös snarare till då det påminde mig om förra helgen. Men jag har lärt mig utav mitt misstag, det vill säga att inte springa ultralångdistans i regn utan underställströja den här årstiden. Underställströja med och på alltså!



Högerklicka - Öppna i ny flik/nytt fönster - för att se vägval.

Uppladdningen började med en timmes tupplur i baksätet i bilen på parkeringen. Välbehövlig "powernap"...
Med knappt en timme kvar till start blev det till att illa kvickt tejpa foten och därefter traska de 1200m till TC. Coach Mams som redan var på TC säkrade en plats i den långa toakön till mig, väntetiden vart alltså noll och intet för mig och därefter kunde jag i någorlunda lugn och ro snöra på mig skorna. Typiskt danskar att snåla med toaletter...
Starten gick - jag gick. Vart tusan är startpunkten?! Grönt var allt jag såg. Hängde på de andra och letade smått panikslaget efter lite lägre kontrollsiffror. 20/27, 33, mål... DÄR! Men vart är ettan? JAG SER INGET STRECK TILL ETTAN!? Jaha, där. Tack.

Det var mer eller mindre en köbildning likt rusningstrafiken på motorvägen i Stockholm hela vägen fram tills det att slingorna började. Omkörning kunde jag i princip glömma, alltid något eller någon i vägen.
Senare på banan var jag till och från väldigt ensam i skogen för att strax därpå vara ihop med en klunga - både D21-löpare och yngre töser.
Fram tills K13 gjorde jag inga större missar, slarvade dock ut ifrån den och kom helt galet på väg till K14. Skärpte till mig och höll i det någorlunda fram till K30, drog precis förbi kontrollen och likaså gjorde ett helt gäng med hungrigt jagande tjejer (luuuring!) som tydligen legat i hälarna på mig, vart ingen större miss men tillräckligt ändå.
Försökte hålla högt tempo för att bli av med tjejligan, alla utom en drog jag ifrån men när hon tvekade till K31 tog jag den före henne och fick en liten lucka. Dessvärre klantade jag mig sen till K32 och även in till och ut ifrån K34 där tjejerna kom ikapp mig igen. Tog mig om två av dem på stigen på väg till K35, försökte mig på ett ryck till K36 men två av tjejerna (en av dem var D21a) tog ett bättre vägval och lyckades hålla sig precis framför mig ändå. Liten krok till sista kontrollen och därmed var jag chanslös, spurten var alldeles för kort för att jag skulle kunna klara det. Nåväl, bästa svenska vart jag åtminstone!


Start - Varvningskontroll - Mål

Terrängen var snabblöpt och fin, inte mycket till kupering och som ofta i Danmark fanns det väldigt mycket vägar och stigar. Till dagen i ära var de extremt leriga dessutom. Och på tal om det så fixade jag en lerinpackning för ansiktet under banans gång - motion och hudvård på en och samma gång, det Ni! Orientering är verkligen en fantastisk sport, på alla sätt och vis.

Sträcka: 14,1 km (16,5 km)
Tid: 1:33:37 h
Placering: 7/26
Fullständigt resultat här

Sydsvenska 2-milen - Hylte OK

Hyltes 2-mil, denna fantastiska tävling! Faktiskt. Om vi bortser ifrån den alltid dåliga terrängen..
Att anmäla sig eller inte? Beslutet var inte svårt när alternativet var en tävlingsfri söndag, dvs ungefär lika tråkigt som att se på när gräset växer.



Watch and learn - detta är hur du får 14km till att bli 19km.
(Högerklicka - Öppna i ny flik/nytt fönster - för att se vägval)

Tävlingsdags - regn och +8°C. Genomblöt redan innan start.
Orienteringen gick som vanligt, det vill säga att jag tog många onödiga metrar överallt. Som en annan skämtsamt skrev till mig - "du är så ambitiös och springer massa extra!" - ett sätt att se det på, borde dock hålla de extra metrarna till löpträningarna. Flera gånger tappade jag riktning och drog snett, t.ex. till K109, K15 och K23.
Jag gick ut i ett ganska lugnt tempo i och med att jag vet om att jag inte är tränad för längre distanser och dessutom har en instabil fot att ta hänsyn till för tillfället. Efter halva banan började foten ömma, högerknät att protestera till och från OCH (ohyes, alla krämpor ska nämnas) ena ljumsken började bli överansträngd. Målet blev då enbart att fullfölja.
Ordentligt nedkyld av regnet (underställströja vet fröken Hagård inte om vad det är) tog jag mig i mål, godkänd.
Hade för övrigt rätt kul - fick ju mig ett bra träningspass!


Sträcka: 14,2 km (19,08 km)
Tid: 2:14:42 h
Placering: 4/6
Fullständigt resultat finnes här

Hallandsåsen - Hjärnarps GHOL

Dagens tävling vart ett praktexempel på hur man genomför en tävling på sämsta vis. Premiär i H21 - fick storstryk som väntat men jag siktade självklart inte på någon seger heller. Det var den där extra kilometern jag var ute efter.

Men dåligt koncentrerad, stressad pga att kroppen inte svarade och allmänt slarv hela banan runt resulterade inte i någon succé. Lite hit, lite dit och lite hursomhelst...
Snabbast på spurten i alla fall (något måste jag få skryta om!).


Sträcka: 5,0 km (6,07 km)

Tid: 39:12 min

Placering: 14/28
Fullständigt resultat här